Strömformer vid diatermi-epilering – galvanisk, termolys och blend

All elektroepilering bygger på samma princip: en hårfin sond förs ned i hårsäcken och en kontrollerad strömdos förstör de celler som bildar nytt hår. Skillnaden ligger i vilken ström som används och hur den doseras. Det finns tre grundformer – galvanisk likström, högfrekvent termolys och blend – och flera tidsstyrda varianter av termolys.

Galvanisk elektrolys (likström)

Så fungerar det

En svag likström, oftast under 1 mA, leds från sonden (negativ pol) genom kroppen till en elektrod som patienten håller i handen. I hårsäckens vävnadsvätska sönderdelas koksalt och vatten, och runt sonden bildas natriumhydroxid (lut) samt vätgas. Luten löser kemiskt upp hårpapillen och de omgivande stamcellerna.

Dosen mäts i "units of lye": 0,1 mA under en sekund ger en enhet. Läroboksvärden är omkring 15 enheter för fina vellushår och 60–90 för grova, djupa hår – till exempel 0,7 mA i 13 sekunder för ett mycket grovt hår. Luten fortsätter att verka en stund efter att strömmen brutits och sprider sig i hela hårsäcken, även in i krökta delar.

Fördelar

• Mycket grundlig – luten når hela hårsäcken, också vid krökta och förvrängda hårsäckar efter vaxning eller plockning.
• Mindre beroende av exakt sondplacering än termolys.
• Lågt ström- och värmeflöde – många upplever stickkänslan som mildare.
• Kan köras med flera sonder samtidigt (multinål) där varje sond får mycket låg ström.

Nackdelar

• Långsam – 5–15 sekunder per hår eller mer med en sond. Stora ytor tar mycket lång tid.
• Överdosering kan ge små vita, platta (hypopigmenterade) ärr.
• Kräver en sluten strömkrets genom kroppen via handelektroden.
• Färre apparater och behandlare erbjuder ren galvanisk metod i dag.

Termolys (högfrekvent växelström, kortvågsdiatermi)

Så fungerar det

Högfrekvent växelström – oftast 13,56 eller 27,12 MHz – får vattenmolekylerna närmast sondspetsen att svänga, vilket ger värme. Vävnaden koaguleras i ett droppformat område runt spetsen. Ingen handelektrod behövs och strömmen stimulerar inte nerver eller muskler eftersom frekvensen är så hög. Behandlaren söker en arbetspunkt: högsta intensitet som patienten tål vid kortast tid som ändå gör att håret glider ut utan motstånd.

Tidsstyrda varianter

• Manuell (långsam) termolys – lägre intensitet under upp till några sekunder. Värmen hinner sprida sig och ger ett större behandlat område. Bra för medelgrova hår.
• Flash – hög intensitet i omkring 0,05–0,1 sekunder. Snabbt och upplevs som ett kort hugg. Lämpligt för fina, ytliga hår men ger mer återväxt på grova hår eftersom värmen inte når hela hårsäcken.
• Mikroflash och pikoflash – datorstyrda pulser på några tusendels sekunder eller kortare, ibland i serier. Moderna apparater gör det möjligt att behandla fina hår snabbt med liten värmespridning till hudytan.

Fördelar

• Snabbast av strömformerna – från bråkdelar av en sekund per hår.
• Ingen handelektrod och enklare apparatur.
• Utmärkt för fina, raka och ytliga hår som på överläpp, kinder och ögonbryn.
• Fungerar väl med isolerade sonder som skyddar hudytan.

Nackdelar

• Värmen verkar bara där sondspetsen ligger – kräver mycket exakt placering.
• Sämre på djupa, grova och krökta hårsäckar, med högre återväxt.
• För hög dos ger vitfärgning (blanchering) av huden och senare skorpor, små gropiga ärr eller pigmentförändringar.
• Upplevs ofta som en skarpare, varm smärta vid hög intensitet.

Blend (galvanisk ström och termolys kombinerat)

Så fungerar det

Blend utvecklades 1945 av Arthur Hinkel och Henri St. Pierre och patenterades 1948. Likström och svag högfrekvens går genom samma sond, samtidigt eller i följd. Värmen gör luten varmare och mer frätande och gör vävnaden mer genomsläpplig, så att luten sprids snabbare. Därmed behövs ungefär en fjärdedel så mycket lut som vid ren galvanisk metod. Läroböcker anger ungefär 15 enheter lut för vellushår, 45 för medelgrova och 60–80 för grova skägghår.

I sekventiell blend kommer högfrekvensen först och likströmmen efter, eller tvärtom. Att börja med likström säkerställer att lut hinner bildas innan vävnaden värms upp.

Fördelar

• Kombinerar galvanikens grundlighet med termolysens snabbhet.
• Mycket effektiv på grova, djupa och krökta hårsäckar – ofta förstahandsval för skägg, hirsutism och områden som tidigare vaxats.
• Mindre beroende av exakt sondplacering än ren termolys.

Nackdelar

• Svårast att lära sig – två strömmar och två tider ska balanseras.
• Långsammare än termolys, särskilt flash.
• Kräver handelektrod och apparat som klarar båda strömformerna.

Sonder – minst lika viktiga som strömmen

• Storlek – sondens diameter ska motsvara hårstråets: ungefär 0,002 tum för vellushår, 0,003–0,004 för fina och medelgrova hår och 0,005–0,006 för grova hår. För tunn sond koncentrerar strömmen och ökar risken för hudskada; för tjock sond är svår att föra in.
• Rostfritt stål – standard, fungerar med alla strömformer.
• Guldpläterad – används ofta vid nickelallergi och upplevs av många som skonsammare.
• Isolerad – en tunn beläggning täcker sonden utom spetsen, så att värmen hamnar i hårsäckens botten och inte vid hudytan. Används främst vid termolys. I en japansk serie på cirka 500 patienter gav isolerade sonder med långvarig högfrekvens liten återväxt och inga ärr.
• Engångssonder – sterilförpackade och kasseras efter varje patient. Ett absolut krav för att förhindra överföring av blodsmitta.

Hur väljer behandlaren strömform?

• Fina hår i ansiktet och ögonbryn – termolys, ofta flash eller pikoflash med isolerad sond.
• Grova hår på haka, hals och skägg – blend eller manuell termolys.
• Hårsäckar som krökts av år av vaxning eller plockning – blend eller galvanisk.
• Hirsutism vid PCOS – ofta blend, i kombination med laser för mörka hår och medicinsk behandling av grundorsaken.
• Inför könsbekräftande kirurgi – grundlig metod som blend eller galvanisk eftersom alla hår i området måste förstöras permanent.

Läs mer om varför styrka och tid måste stämma och om olika fabrikat.

Säkerhet som skiljer strömformerna åt

• Pacemaker och ICD – högfrekvens kan störa enhetens avkänning, och vid galvanisk metod och blend går strömmen genom kroppen till handelektroden. Ingen strömform ska användas utan klartecken från den klinik som följer enheten.
• Metallimplantat och smycken nära behandlingsområdet ska tas bort eller tas hänsyn till.
• Mörk hud – risken för pigmentförändringar efter inflammation är större. Lägre dos och längre intervall mellan behandlingarna minskar risken.

Källor

1. Hinkel AR, Lind RW. Electrolysis, Thermolysis and the Blend: The Principles and Practice of Permanent Hair Removal. Arroway Publishers, 1968.
2. Wagner RF, Tornich JM, Grande DJ. Electrolysis and thermolysis for permanent hair removal. J Am Acad Dermatol 1985;12(3):441–449.
3. Kobayashi T, Kamiyama G. Electroepilation using insulated needles. Aesthetic Plast Surg 1987;11:223–227. Källa
4. Florida Medical College. Electrolysis Study Guide, 2015. Källa
5. DermNet. Electrolysis. Källa