Dosering, värme och förkolning – därför måste styrka och tid stämma
Teknisk artikel om energin i diatermi och laser: vad som händer i vävnaden vid olika temperaturer, varför förkolning och brännskador uppstår och hur rätt dos hittas.
Målet: koagulera hårroten – inte koka eller förkolna
All permanent hårborttagning med värme går ut på att värma hårsäckens hårbildande celler till en temperatur där proteinerna denatureras, men utan att värmen sprids till hudytan. Vävnaden reagerar ungefär så här:
| Temperatur | Vad händer i vävnaden | Betydelse vid hårborttagning |
|---|---|---|
| 42–45 °C | Övergående värmeskada, cellerna kan återhämta sig | För svagt – håret växer tillbaka |
| Cirka 60–70 °C | Proteiner denatureras och vävnaden koaguleras | Målet – hårroten dör |
| Cirka 100 °C | Vattnet kokar, vävnaden torkar ut och ånga bildas | Överdos – vävnaden fastnar på sonden, risk för ytlig skada |
| Över 200 °C | Förkolning (karbonisering) – vävnaden blir svart kol | Kraftig överdos – djup skada, ärr, sämre strömledning |
Förkolnad vävnad leder ström sämre och fäster på sonden. Den svarta beläggningen gör att strömmen fördelas ojämnt vid nästa instick och ökar risken för nya brännskador – sonden ska därför bytas eller rengöras om den blivit svart.
Fysiken bakom diatermi: ström, tid och yta
Vid termolys bildas värmen när ström passerar vävnadens motstånd (Joules lag): värme ∝ ström² × motstånd × tid. Det får tre praktiska följder:
- Strömstyrkan väger dubbelt. En fördubblad intensitet ger fyra gånger mer värme per tidsenhet. Små ändringar på intensitetsratten gör stor skillnad.
- Sondens storlek avgör strömtätheten. All ström passerar genom den lilla yta där sonden har kontakt med vävnaden. En tunnare sond ger högre strömtäthet och därmed mycket mer värme närmast spetsen. För tunn sond i ett grovt hår ger lätt förkolning vid spetsen men för lite värme längre bort.
- Tiden avgör hur långt värmen sprids. Kort tid med hög intensitet ger en koncentrerad värmezon vid spetsen (flash). Lång tid med låg intensitet låter värmen sprida sig och ger en större zon (manuell termolys) – men också större risk att värmen når hudytan.
Schematisk bild. Samma energi kan ges som kort puls med hög ström eller lång puls med låg ström. Utanför behandlingsfönstret blir behandlingen antingen verkningslös eller skadlig. Var gränserna går beror på apparat, sond, hårtyp, hudens fuktighet och kroppsdel.
Arbetspunkten – så hittas rätt dos vid diatermi
- Välj sond efter hårets tjocklek och isolerad sond om ytan är känslig.
- Börja med låg intensitet och den tid som rekommenderas för området.
- Öka intensiteten stegvis till högsta nivå patienten tål, vid kortast tid.
- Testa med lätt dragning: håret ska glida ut utan motstånd. Sitter det kvar ökas tiden lite, inte bara intensiteten.
- Kontrollera huden efter varje område och justera.
Tecken på för låg dos
- Håret sitter kvar eller ger motstånd
- Håret växer tillbaka med samma tjocklek
- Patienten känner nästan ingenting
Tecken på för hög dos
- Huden vitnar runt hårsäcken direkt (blanchering)
- Fräsande ljud, ånga eller bubblor vid mynningen
- Svart beläggning på sonden
- Stora svullnader, skorpor efter några dagar
- Vid galvanisk ström: skum vid mynningen och kraftig rodnad
Vanliga orsaker till brännskador vid diatermi
- För ytligt instick – strömmen avges nära hudytan. Isolerade sonder minskar risken.
- Ström på under in- eller utförsel – pedalen ska bara aktiveras när sonden ligger stilla i botten.
- Fel sondstorlek – för tunn sond ger för hög strömtäthet.
- För tätt mellan instick – värmezonerna slås ihop till en större skada.
- Inställningar från en annan apparat – skalorna är inte jämförbara.
Varför fabrikat inte går att jämföra rakt av
En "intensitet 30" betyder olika saker på olika apparater. Tillverkarna använder olika frekvenser (13,56 eller 27,12 MHz), olika skalor (procent, steg eller watt), olika pulsformer och olika minsta tidssteg. Vävnadens motstånd varierar dessutom med hudens fuktighet, kroppsdel och sondens skick. Påståenden om att en viss frekvens eller pulsform är snabbare eller skonsammare kommer i regel från tillverkaren själv – oberoende jämförande studier saknas. Läs mer om fabrikat och studier.
Samma princip vid laser: fluens, pulslängd och kylning
- Fluens (J/cm²) – energi per yta. Högre fluens ger bättre långtidseffekt i studier, men också större risk i mörk hud.
- Pulslängd och termisk relaxationstid – överhuden svalnar på några millisekunder, hårsäcken på tiotals millisekunder. En puls som är längre än överhudens men kortare än hårsäckens avkylningstid låter hårsäcken värmas medan huden hinner avge värme. Därför används längre pulser vid mörk hud.
- Spotstorlek – större spot ger mindre spridningsförlust och djupare verkan vid samma fluens.
- Kylning – kontaktkylning med safir, kylspray eller kall luft skyddar överhuden. Otillräcklig kylning är en av de starkaste riskfaktorerna för brännskador.
- Provbehandling – en provpuls på ett litet område, bedömd efter en till två dagar, är det säkraste sättet att hitta rätt dos på mörk eller solbränd hud.
Önskad reaktion efter laser är lätt rodnad och små svullnader kring hårsäckarna. Grå eller vit hud direkt efter pulsen, blåsor eller kraftig smärta betyder att energin är för hög eller kylningen otillräcklig.
Vanliga frågor
Varför luktar det bränt ibland vid diatermi?
En lätt lukt av bränt hår är normal när hårstrået värms. Stark lukt, fräsande ljud, ånga eller svart beläggning på sonden tyder på att vävnaden kokar eller förkolnas – dosen är för hög eller sonden ligger fel.
Kan man använda samma inställningar på en annan apparat?
Nej. Intensitetsskalor, frekvens, pulsform och tidssteg skiljer sig mellan fabrikat. Arbetspunkten måste hittas på nytt för varje apparat, sondtyp, kroppsdel och patient.
Hur vet behandlaren att dosen är rätt?
Vid diatermi ska håret glida ut utan motstånd och huden inte vitna. Vid laser är målreaktionen lätt svullnad och rodnad runt hårsäckarna några minuter efter pulsen, utan grå eller vit hud och utan blåsor.
Källor
- Hinkel AR, Lind RW. Electrolysis, Thermolysis and the Blend. Arroway Publishers, 1968.
- Anderson RR, Parrish JA. Selective photothermolysis. Science 1983;220:524–527.
- Campos VB, Dierickx CC, Farinelli WA m.fl. Hair removal with an 800-nm pulsed diode laser. J Am Acad Dermatol 2000;43(3):442–447. Källa
- Kobayashi T, Kamiyama G. Electroepilation using insulated needles. Aesthetic Plast Surg 1987;11:223–227. Källa
- Laser Hair Removal: An Update and Literature Review (2023–2025). J Cosmet Regen Med 2026;1(1):18. Källa
Senast uppdaterad 19 oktober 2026.