🌈 diatermi.info

Hårtyper, våglängder och värmekartor – vilka hår laser och diatermi klarar

Hur ljus av olika våglängd tas upp av hårets och hudens pigment, varför vissa hår inte går att ta bort med laser – och vilka hår diatermi har svårt för.

Översikt över hårtyper

HårtypEgenskaperLaser och IPLDiatermi
Vellushår (dun)Tunt, under ca 30 µm, nästan opigmenterat, ytligtFungerar inte – för lite pigment. Risk för paradoxal hårväxt i ansiktetFungerar – termolys med flash eller pikoflash och fin sond
Fina mörka ansiktshårTunna men pigmenteradeDelvis – ofta kvarvarande hår efter serienFungerar mycket bra
Grova mörka hår (skägg, armhåla, bikini)Tjocka, mycket pigment, djupa hårsäckarFungerar mycket braFungerar men tar lång tid – blend eller manuell termolys
Blont hårLite eumelaninDåligtFungerar
Rött hårFeomelanin, som tar upp nära-infrarött ljus dåligtDåligt – sämst vid 1064 nmFungerar
Grått och vitt hårNästan inget pigmentFungerar inteFungerar – enda permanenta metoden
Lockigt hår och inåtväxande hårKrökta hårsäckar, vanligt vid mörk hudFungerar bra med Nd:YAG eller lång puls diod – minskar även inåtväxande hårSvårt – sonden följer inte kröken. Blend eller galvanisk krävs
Hår efter vaxning eller plockningHårroten saknas eller hårsäcken är förvrängdVänta 4–6 veckor tills håret vuxit utSvårare – förvrängda hårsäckar kräver blend
Hår i vilofas (telogen)Hårroten har släppt från papillenMindre effekt – fångas vid senare behandlingMindre effekt – fångas vid senare behandling

Vad tar upp ljuset? Absorptionsspektra

Laser bygger på selektiv fototermolys: rätt våglängd tas upp av ett målämne (kromofor) – här melanin i hårsäcken – och blir värme, medan omgivningen skonas. Diagrammet visar hur starkt fyra ämnen i huden tar upp ljus. Lägg märke till skalan: varje steg uppåt är tio gånger mer absorption.

Eumelanin (svart–brunt pigment)Feomelanin (rött–blont pigment)Oxyhemoglobin (blod)Vatten
AbsorptionsspektraAbsorptionskoefficient i cm-1 på logaritmisk skala för eumelanin, feomelanin, oxyhemoglobin och vatten mellan 450 och 1200 nanometer, med laservåglängderna markerade.IPL-spektrum (cirka 600–1200 nm efter filter)10-410-310-210-1100101102103104500600700800900100011001200Våglängd (nm)Absorption µa (cm⁻¹, log)Rubin 694Alexandrit 755Diod 810Nd:YAG 1064■ Eumelanin■ Feomelanin■ Blod■ Vatten
Visa som tabell
nmEumelaninFeomelaninBlod (HbO₂)Vatten
450964.59872.3833336.4310.00028
500679.16343.8824112.1120.00025
550494.46627.9046230.3860.00045
600370.08418.457817.1390.0023
650283.49312.621.9710.0032
700221.4978.87531.5530.006
750176.0316.39522.7740.026
800141.9894.70674.370.02
850116.0323.52915.6660.043
90095.9222.696.4160.068
95080.1172.08076.4480.39
100067.5371.63085.4840.36
105057.4091.2934–0.14
110049.1711.037–0.17
115042.4050.8396–0.775
120036.8020.6859–1.04

Eumelanin enligt Jacques (µa = 6,6·10¹¹·λ⁻³·³³ cm⁻¹ i melanosomens inre), feomelanin som approximation, oxyhemoglobin i helblod (150 g/L) enligt Prahl till 1000 nm och vatten enligt Hale och Querry. Data via Oregon Medical Laser Center. Håll muspekaren över diagrammet för värden.

  • 600–1100 nm är det optiska fönstret: blod och vatten tar upp lite ljus, så ljuset når hårsäckens botten 3–5 mm ned. Därför ligger alla hårborttagningslasrar här.
  • Melanin tar upp mindre ju längre våglängden är. Det gör Nd:YAG 1064 nm säkrare för mörk hud – men också mindre effektiv på ljusare och tunnare hår.
  • Feomelanin faller brantare än eumelanin. Rött och rödblont hår tar därför upp väldigt lite ljus vid längre våglängder.
  • Blod tar upp ljus runt 1064 nm i högre grad än vid 755–810 nm relativt melanin, vilket bidrar till att Nd:YAG upplevs som mer smärtsam och kan ge purpura.

Värmekarta 1 – värmebelastning i hudytan

Hur mycket av ljuset överhuden tar upp per joule, beroende på hudtyp och våglängd. Hudtyp I vid 755 nm är satt till 1. Ju högre värde, desto större risk för brännskada och pigmentförändring vid samma energi – och desto mer kylning, längre pulser och lägre energi behövs.

Värmebelastning i hudytanRelativ ljusabsorption i överhudens melanin per joule, hudtyp I vid 755 nm = 1. Modell.694 nm755 nm810 nm1064 nmTyp I1.31.00.80.3Typ II2.62.01.60.6Typ III7.15.34.21.7Typ IV118.76.92.8Typ V1813114.3Typ VI3123187.4
Låg Hög belastning

Modell: melanosomernas andel av överhuden antagen till 1,5 % (typ I), 3 %, 8 %, 13 %, 20 % och 35 % (typ VI), inom intervallen som Jacques anger för ljus, medelpigmenterad och mörk hud.

Värmekarta 2 – ljusupptag i hårstrået

Hur mycket ljus olika hårfärger tar upp, relativt svart hår vid 755 nm. Låga värden betyder att lasern inte kan skapa tillräcklig värme i hårsäcken.

Ljusupptag i hårstråetRelativ absorption i hårets pigment, svart hår vid 755 nm = 1. Modell.694 nm755 nm810 nm1064 nmSvart1.31.00.790.32Mörkbrunt0.810.610.480.19Ljusbrunt0.430.320.250.10Mörkblont0.200.150.120.04Ljusblont0.100.070.050.02Rött0.430.290.210.06Grått/vitt0.010.010.000.00
Lågt Högt upptag

Modell: antagen relativ halt av eumelanin och feomelanin per hårfärg. Visar riktningen, inte exakta värden för en enskild person.

Värmekarta 3 – kontrast mellan hår och hud

Den viktigaste frågan för laser är inte bara hur mycket håret tar upp, utan hur mycket mer håret tar upp än huden. Kartan visar kvoten vid 810 nm, med svart hår på hudtyp VI som 1. Höga värden (ljus hud, mörkt hår) ger ett brett säkerhetsfönster; låga värden innebär att huden riskerar att bli varmare än hårsäcken – då är diatermi ett bättre val.

Kontrast mellan hår och hud vid 810 nmHårets ljusupptag delat med hudens, svart hår på hudtyp VI = 1. Högre värde ger säkrare och effektivare laser. Modell.Typ ITyp IITyp IIITyp IVTyp VTyp VISvart23124.42.71.71.0Mörkbrunt147.12.71.61.10.6Ljusbrunt7.43.71.40.90.60.3Mörkblont3.41.70.60.40.30.1Ljusblont1.60.80.30.20.10.1Rött6.23.11.20.70.50.3Grått/vitt0.10.10.00.00.00.0
Liten Stor kontrast

Kontrasten för eumelanin är nästan oberoende av våglängd. Längre våglängder hjälper ändå mörk hud genom att ljuset når djupare och att lägre absorption i ytan tillåter längre pulser och effektivare kylning.

Hår laser inte når – och hår diatermi har svårt för

Laser och IPL kan inte ta

  • Grått, vitt, blont och rött hår
  • Vellushår och mycket tunna hår
  • Hår nära ögonen (ögonbryn, ögonlock)
  • Hår i tatuerad hud eller över mörka födelsemärken
  • Hår på nyligen solbränd hud
  • Hår som nyss plockats eller vaxats bort

Diatermi har svårt med

  • Stora ytor med tät hårväxt – tar mycket lång tid
  • Krökta hårsäckar efter vaxning, plockning eller lockigt hår
  • Mycket djupa grova hår med snabb termolys (flash)
  • Inåtväxande hår utan synligt hårstrå att följa
  • Hår i vilofas, som har kort och tunn rot
  • Känsliga områden där långa behandlingar är svåra att tolerera

Det är därför kombinationen ofta är bäst: laser för de många mörka, grova håren och diatermi för resten. Prova metodväljaren eller testa din hudtyp.

Vanliga frågor

Varför fungerar inte laser på blont och grått hår?

Laserljuset måste tas upp av pigmentet melanin i hårsäcken för att bli värme. Blont hår har lite melanin och grått eller vitt hår nästan inget, så det bildas för lite värme för att skada hårroten.

Varför används Nd:YAG till mörk hud?

Melanin tar upp mindre ljus ju längre våglängden är. Vid 1064 nm värms överhuden betydligt mindre än vid 755 nm, vilket minskar risken för brännskador och pigmentförändringar. Priset är att hårstrået också tar upp mindre, så det behövs mer energi.

Vilka hår är svårast för diatermi?

Hår i hårsäckar som krökts av vaxning, plockning eller lockigt hår, mycket djupa grova hår med snabb termolys, samt stora ytor med tät hårväxt där behandlingen tar mycket lång tid.

Källor

  1. Anderson RR, Parrish JA. Selective photothermolysis: precise microsurgery by selective absorption of pulsed radiation. Science 1983;220:524–527.
  2. Jacques SL. Skin optics. Oregon Medical Laser Center News, 1998. Källa
  3. Prahl S. Optical absorption of hemoglobin. OMLC. Källa
  4. Hale GM, Querry MR. Optical constants of water in the 200 nm to 200 µm wavelength region. Appl Opt 1973;12:555–563.
  5. Ismail SA. Long-pulsed Nd:YAG laser vs. intense pulsed light for hair removal in dark skin: a randomized controlled trial. Br J Dermatol 2012;166:317–321.

Senast uppdaterad 19 oktober 2026.